Storslam för Pontus Engström på Tåsjöbergsbanan

Pontus Engström, Östersunds SSK, körde sig till två fina placeringar i tredje SM-deltävlingen
på Tåsjöberget den 10 mars.

Nära 80 förare kom totalt till start i de tre klasserna Dam, Pro Stock och Pro Open när Tåsjö SSK arrangerade tredje SM-deltävlingen på Tåsjöbergsbanan den 10 mars. Klubben fick förfrågan av
Svemo att anordna tävlingen och ett 70-tal funktionärer har varit delaktiga i arbetet med tävlingen.

Hemmahoppet Mattias Karlsson i Pro Stock körde inledningsvis mycket bra och tog hem segern
i ett av heaten. Men i finalen blev motståndet för hårt och han slutade på en total sjunde plats.
Segrade gjorde i stället dagens suverän Pontus Engström för Östersunds SSK på sin Arctic Cat.
Han knep även en tredje plats i Pro Open.
Segrade där gjorde Adam Renheim, Lima MS.

På damsidan vann Anna-Carin Karlsson, Älvsbyn.

Pernilla Hermansson

TÅSJÖ SNÖSKOTERKLUBBS TÄVLINGSHISTORIA

Året var 1992 och det var mycket prat om vilken skoter som var snabbast, men ingen hade visat upp sig inför "allmänheten". Esbjörn Blom, byns skoterhandlare, inbjöd andra återförsäljare till en utmaning för att mäta sina maskiners krafter inför publik på Prästtjärn som ligger på Tåsjöberget, samtidigt kördes även en "vanlig" dragracingtävling (750 fot = 228,6 meter).

Ordet "UTMANINGEN" har under årens lopp fått följa med som namn på
våra arrangerade tävlingar.


Själva utmaningen gick till så att dom återförsäljare som skulle mäta sina maskiners krafter, startade en bit upp på landbacken och så mättes slutfarten efter ca: 500 meter. Segrare blev en Artic Cat detta första år. (om vi inte minns helt fel). Samma typ av arrangemang kördes även åren 93 och 94.

1993 blev det ett publikrekord som kommer att vara svårslaget på Tåsjöberget, över 2000 åskådare och många hundra skotrar! Men 1995 började vi köra backtävling i slalombacken.

Under årens lopp har tävlingsbanan i backen ändrat karaktär både vad det gäller antal startande i varje heat och utformningen på banan. Första året i backen var banan ganska rakt uppför med 2 startande per heat, på varsin bana, och tidtagning för placering i elimineringsstege. Vartefter åren gick så blev banan
mer och mer "krokig".

Första tävlingen 1999 så började vi köra med 4 startande per heat, inom samma bana, och la även in konstgjorda hopp, samt började med poängberäkning
istället för tidskval. Samma år fick vi även förmånen att arrangera SNOWMOBILE BACKCUPS FINAL (med tio dagars varsel) efter att den arrangörsklubb som egentligen skulle haft finalen backat ur.

Utflykter

Vi har också under åren varit iväg på en del skotersafaris. Det har varit ca. 40-talet som åkt och turerna har oftast gått till Borgafjäll och/eller Klimpfjäll. Då har vi åkt på fredag morgon och kommit hem söndag eftermiddag. Det har ju berott mycket på vädret om hur lyckade turerna har varit.

Vi har väl haft otur åtminstone två gånger, ena gången var det 35 grader kallt när vi skulle fara hem, andra gången var det full snöstorm när vi skulle hem från Klimpfjäll. Och eftersom även ovana skoterförare brukar följa med på dessa turer, så kan det ibland bli lite klurigt. "Snöstormssafarin" slutade med att vi hyrde in 3 st långtradare till skotrarna och en buss för oss själva så vi kunde komma hem, för SMHI såg ingen ljusning i vädret inom en snar framtid.